
Vesslan flyttar ofta
Vesslan har en rödbrun päls och är vit på undersidan och magen. Men i vissa nordligare trakter, i Sverige och Norge så skaffar de en vinterdräkt som är helt vit. Det är för att den ska kunna gömma sig lättare i snön. Vinterpälsen är lite längre och tjockare än sommarpälsen så att de inte fryser.
Den vanliga vesslan finns i Europa och i norra Afrika och Asien. Den finns även i en del av Nordamerika. I Sverige finns vesslan i hela landet förutom på Gotland.
I Svenska fjäll finns världens minsta rovdäggdjur och det är dvärgvesslan som bara är 114 mm och väger 25 gram – en dvärgvessla väger alltså mindre än tre femkronor och du skulle kunna få plats med den i din ena hand!
Vesslor äter råttor, möss, mullvadar, små fåglar, insekter och grodor. De är mycket rörliga och kan vara aktiva på både dagen och natten. De bor oftast i ett bo som de har tagit över från ett annat djur och de flyttar ofta. Deras största fiender är ugglor och rovfåglar, så därför är de bra på att gömma sig.
Vesslor lever i skogar med glesa träd eller på prärien och i halvöknar. De tycker inte om tät skog eller helt öppna områden – för då har de ju svårt att gömma sig! Här kan du se en vessla som är nyfiken och kikar ut ur sitt bo.
Vesslan är ganska lika hermelinen men skiljer sig genom att den är mindre än hermelinen, att den har en annan form på huvudet och att den inte har en svart ”hårpensel” på svanstippen. Det har nämligen hermelinen.
I gammal grekisk kultur så trodde en att vesslan var ett tecken på otur, speciellt om det var en tjej som snart skulle gifta sig som såg den. Om en såg en vessla vid huset så trodde en att äktenskapet skulle bli olyckligt. De trodde nämligen att olyckliga brudar förvandlades till vesslor som sedan förstörde bröllopsklänningar. Tokigt va? I Makedonien trodde en däremot att vesslan var ett tecken på välmående. Men vi på Rädda Djuren-klubben tror att vesslan är ett djur som alla andra och varken betyder tur eller otur.
Lär dig mer om dessa djur
- -Fältharen har långa bakben med starka lårmuskler för att snabbt kunna fly en fara.
- -Att kunna springa 75 km/h gör fältharen till det snabbaste djuret på land i Sverige.
- -Den kan hoppa flera meter högt och långt med sina starka ben.
- -Fältharen får 1–3 kullar per år med 2–5 ungar per gång.
- -Den är som mest nattaktiv och kan röra sig många kilometer under en natt.
- -Honan kallas get, hanen bock och ungen för kid eller killing.
- -Getter är släkt med får men är väldigt olika i beteende, vad de äter och hur dem lever.
- -Getter är idisslare.
- -De är duktiga klättrare och kan med skicklighet klättra på klippor och berg.
- -Getens päls kallas för ragg.
- -Lever nästan hela sitt liv uppe i träden
- -Ser och hör väldigt dåligt, men har ett bra luktsinne
- -Duktig simmare
- -Har alger som växer i pälsen som fungerar som ett kamouflage
- -Lever i Sydamerikas och Centralamerikas regnskogar

