Den bor i öppna skogar i norra och mellersta Europa och i norra Asien. En fjärdedel av alla tjädrar i Europa finns i Sverige, i många andra länder har den försvunnit. Tjädern trivs bäst i riktigt gamla barrskogar som är över 90 år, men den typen av skog försvinner ofta i och med det industrialiserade skogsbruket. Därför blir det svårare för tjädern att hitta ställen där den kan bo.

Tjädertuppen och tjäderhönan skiljer sig mycket åt i utseendet. Tuppen är mest svart och har ett blågrönt skimrande bröst. Ovanför ögonen har den ett rött fält. Tuppen blir mycket större än den brunspräckliga hönan som har rödbrunt bröst.

Tjädern gillar att äta olika växtdelar, som knoppar, späda blad, säd, frön och bär, men den äter också insekter, larver och maskar. Ungarna matas ofta med insekter. Under vintern äter de mest tallbarr. För att barren skall sönderdelas ordentligt i magen så sväljer tjädern även småstenar. Tjädern äter blåbär också och då menar vi inte bara bären utan hela blåbärsriset!

På våren, i maj, lägger tjäderhönan 8–9 ägg på marken i en liten grop. Äggen är gula med små bruna fläckar. Efter tre veckors ruvning föds ungarna. En tjäder kan bli ungefär 10 år men tyvärr är det inte vanligt eftersom många tjädrar blir tagna av rovdjur.

På dagarna går den mest runt och letar efter god mat men på natten sover den uppe i ett träd precis som andra hönsfåglar.

Tjädern är Gästriklands landskapsdjur.