Hönor och kycklingar

Hönor har starka vänskapsband, älskar att sprätta och krafsa i marken, pratar med varandra med många olika läten och är kloka. Ta reda på vad du kan göra för att hönor och kycklingar ska ha det bra och kunna leva ett naturligt liv!

Alla tama hönor (och kycklingar som ju är hönornas barn) har sitt ursprung i djungelhönan, som lever i djungeln i Sydostasien. Där lever de i det fria i en tät flock på 4–30 individer. Djungelhönan lägger ägg en eller ett par gånger om året. Då letar hon tillsammans med tuppen upp en trygg plats att lägga sina ägg på. Efter det lägger hon sig för att ruva. När kycklingarna kläcks vet de redan vem deras mamma är eftersom de har pratat med varandra genom äggskalet!

Under sina första veckor i livet följer kycklingarna efter sin mamma överallt. Hon lär dem vad de kan äta och uppfostrar dem i hur de ska bete sig mot andra. Kycklingarna och deras mamma har ett speciellt läte som de använder för att hela tiden hålla kontakt med varandra. När farorna ute i världen blir för stora gömmer sig kycklingarna under sin mammas vingar. Där känner de sig allra mest trygga.

När hönorna själva får välja sprätter och krafsar de runt i marken nästan hela tiden. Ute i det fria är det livsviktigt för hönorna eftersom det är så de hittar mat. Det gillar också att rulla sig i sand för att göra rent fjädrarna. När de ska sova vill de göra det på en plats högt upp i ett träd, eftersom de då är skyddade mot de flesta rovdjuren.

Kacklande kommunikation

Hönor använder sig av minst 31 olika läten när de kommunicerar med varandra. Varje läte har en egen betydelse. Till exempel har de olika varningsläten för när ett rovdjur rör sig på marken och när en rovfågel flyger i luften.

Hönor kan också, precis som vi människor, gilla vissa individer mer än andra. Inom hönsflocken finns starka vänskapsband som bygger på vilka individer som gillar varandra mest.

Vadå hönshjärna?

Det finns en fördom om att hönor skulle vara dumma, och ”hönshjärna” är något vissa använder som en förolämpning. I verkligheten är hönor faktiskt kloka. Till exempel kan kycklingar klara av svåra uppgifter redan när de är små, och hönor har tidsuppfattning och kan fundera över sin framtid. Så om du någon gång skulle bli kallad ”hönshjärna” ska du ta det som en komplimang.

Hönor och kycklingar hos människan

De tama hönor som finns har människor avlat fram från djungelhönan. Två olika typer har tagits fram för att de ska passa extra bra till att göra mat till människor. En snabbväxande sort som går att döda för mycket kött på kort tid, och en sort som lägger massvis med ägg. Båda typerna är i grunden lika de djungelhönor som lever ute i det fria när det kommer till beteenden och behov. Ändå lever de helt andra liv än sina vilda släktingar.

Hönor som lägger ägg

De hönor som används för att värpa äggen du hittar i butiken, lägger många fler ägg än vad som är naturligt för dem. Framförallt beror det på att människan bestämt att bara de hönor som lägger många ägg ska få kycklingar, men ibland styrs också ljuset där de bor så att hönornas kroppar ska luras att lägga fler ägg. Det sliter väldigt mycket på hönorna, och de kan få sjukdomar av det.

De kycklingar som kläcks inom äggindustrin får aldrig träffa sina mammor. De flesta hönor lever hela sina korta liv inomhus utan att någonsin få se dagsljus. De har det oftast väldigt trångt och bullrigt – även de som kallas ”frigående hönor”. Burarna som en del lever i är trånga och hönorna kan inte ens sträcka ut sig ordentligt.

Kycklingar som blir mat

De kycklingar som människor äter är avlade för att växa supersnabbt på kort tid, för att köttet ska bli billigt. På bara 35 dagar växer de från 40 gram när de kläcks till att väga 2 000 gram. Om en människobebis skulle växa lika snabbt skulle en fem veckor bebis väga runt 150 kg! Det är såklart helt onaturligt och många kycklingar skadas av det. Kycklingarna hinner inte bli vuxna, de slaktas 35 dagar gamla för att bli mat till människor.

99 procent av kycklingarna hålls inomhus hela sina liv. De bor väldigt trångt, massor av kycklingar ihop. Varje kyckling har mindre yta än ett vanligt ritpapper att röra sig på. Och då är de ju inte så där små, ulliga och gula särskilt länge utan blir snabbt stora och tar mer plats.

Vad kan du göra för hönorna och kycklingarna?

  • 99 miljoner kycklingar om året slaktas för sitt kött – bara i Sverige. Kampanjen 99 miljoner visar verkligheten som kycklingarna lever i, för att fler ska göra djurvänliga val. Dela gärna vidare hemsidan och prata om det www.99miljoner.se.
  • Välj bort kycklingarna från tallriken. Byt ut kyckling till vego-alternativ i stället. På www.valjvego.se kan du hitta massor av inspiration!
  • Skriv på för att politikerna en gång för alla ska förbjuda att ha hönor i bur! Även om all stor produktion av ägg är dålig för hönorna så har hönorna i bur allra minst möjlighet att bete sig naturligt. Uppropet finns på www.slappburarna.se.

Ge bort ett medlemskap

5 tidningar per år + en välkomstpresent 🎁

Vi får en starkare röst 🐮💪

Läs mer

Rädda Djuren-Klubben

Rädda Djuren-klubben är en barnklubb för alla 0-13 år som gillar djur och som vill att djuren ska ha det bra! 🐶🦁🐰

Vi vill sprida information om djur, hur de har det, deras rättigheter och om hur du kan hjälpa djuren på enkla sätt. Det gör vi genom den här hemsidan och genom vår egen tidning Klubbnytt som våra medlemmar får fem gånger per år. Du kan läsa mer om klubben här.

Kika gärna in på vår Instagram också, vi finns på @raddadjurenklubben

Rädda Djuren-klubben samarbetar med Djurens Rätt.

Djurens Rätt gör med målinriktade kampanjer och politiskt påverkansarbete skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Är Sveriges ledande djurrätts- och djurskyddsorganisation med mer än 50 000 medlemmar.

Du kan läsa mer om Djurens Rätt här.

Förälder eller Pedagog?

Vi vill hjälpa alla barn att utveckla medkänsla för alla levande varelser, därför har vi också information och hjälpmedel för dig som är pedagog eller förälder.

Här kan du hitta information för dig som är vuxen och om hur materialet kan användas i din vardag eller i din undervisning.