Elefanten är världens största landlevande djur

Elefanter är stora, intelligenta djur. De lever i Asien och Afrika och kan bli väldigt gamla, över 80 år! Tyvärr hotas elefanter av jakt, och de fångas för att visas upp i djurparker och på cirkus där de inte mår bra.

Elefanter är fantastiska djur! Det finns tre olika sorters elefanter: asiatisk elefant, afrikansk stäppelefant och afrikansk skogselefant. Den afrikanska stäppelefanten är störst, den är faktiskt världens största landlevande däggdjur. I dag finns vilda elefanter i trettio länder i Afrika och i några länder i Asien.

Utseende och beteende

I snabeln har elefanten 400 muskler. Längst ut på snabeln har den afrikanska elefanten två fingrar som den använder till att ta tag i saker medan den asiatiska elefanten bara har en finger. Den lyfter istället saker genom att rulla sin snabel runt föremålet. Elefanter äter bara växter som gräs, löv, frukter och kvistar. Med sina stora kindtänder mal den växtdelarna. Den äter 100-150 kg växtmaterial varje dag! Till detta dricker de 200 liter vatten. Elefanter har fyra stora kindtänder. Dessa tänder ersätts sex gånger under elefantens livstid genom att den nya tanden växer ut från bakre delen av käken och skjuter fram den nedslitna tanden, som tappas bit för bit. När den sista uppsättningen tänder har slitits ut svälter elefanten ihjäl. Elefanter växer hela livet och kan därför bli väldigt stora. En afrikansk stäppelefanthane kan bli över 3 meter i mankhöjd och väga 10 ton. Elefanter blir oftast ungefär 40-60 år men det finns elefanter som har blivit över 80 år.

Elefanthonorna lever i flockar tillsammans med 10-20 andra honor och ungar. Flocken leds av en av de äldsta och därför mest erfarna medlemmarna. Unga elefanter håller sig nära sina mammor och sin storfamilj, hanarna till cirka 14 års ålder, honorna livet ut. När en unge hotas eller blir skadad tröstar och skyddar alla de övriga elefanterna den. Elefanthanarna lever oftast ensamma men forskare har kunnat se att det inte är helt ovanligt att även hanar lever tillsammans.

Elefanter använder massor av rörelser och olika ljud för att prata med varandra. Det gör ju vi människor också men något som vi inte kan är att prata genom marken men det är något som elefanterna kan! De kan prata med varandra på ett par mils avstånd genom att stampa i marken. Den elefant som lyssnar sätter en tå i marken och använder sin snabel för att känna vibrationerna och från vilket håll de kommer. Ibland stänger de liksom öronen genom att platta ut dem längs huvudet. Kanske för att inte störas av ljuden runt omkring? De vanligare budskapen som de stampar är välkommen, varning och låt oss gå härifrån.

Elefanterna kan också använda sina känsliga fötter till att höra om det regnar flera mil bort. Då vandrar de dit för att få vatten. Forskare tror att det är blixten som slår ner som de kan höra genom marken.

Många människor har berättat om att elefanter också kan känna när en jordbävning är på väg.

Flocken

Elefanter bryr sig mycket om varandra och blir ledsna när någon i flocken blir sjuk eller dör. Forskare har sett att elefanter ibland begraver en död flockmedlem under kvistar och löv. En elefantmamma som förlorar en unge kan stå vid ungens sida i många dagar innan hon lämnar den. Man har till och med sett en afrikansk elefanthona som bar på sin döda unge i flera dagar innan hon gav upp.

När några ur flocken varit separerade från varandra en tid blir de väldigt glada när de ses igen. De trumpetar och kramas med snablarna. Elefanter anses av många forskare vara ett av de mest intelligenta djuren. De har minst 25 olika ljud som de använder för att prata med varandra. Deras fötter är också väldigt bra på att känna vibrationer i marken så vissa forskare tror att de även kan prata med varandra på långa avstånd genom att stampa i marken.

Elefantens hjärna

Elefanternas hjärna är ganska lik vår. De känner känslor så som vi gör. De kan också känna empati vilket betyder att de kan sätta sig in i andras situation och förstå deras känslor. Elefanter förstår att det är sig själva de ser i en spegel. Förut trodde man att det bara var människor, vissa människoapor och delfiner som kunde förstå det.

Eftersom elefanters hjärna är så lik vår så har forskare tittat på om elefanter som varit utsatta för hemska saker, som att jägare dödat familjemedlemmar, reagerar på samma sätt som barn som upplevt till exempel krig. De har kommit fram till att elefantungarna reagerar på precis samma sätt.

Barnhem för elefanter

I Nairobi, som ligger i landet Kenya i Afrika, har Daphne Sheldrick startat ett barnhem för föräldralösa elefanter. Där tar de hand om elefanter som förlorat sin mamma vid till exempel tjuvjakt. Ungarna får bo på barnhemmet tills de har blivit stora nog att följa med någon vild flock. Ofta är ungarna väldigt ledsna och mår dåligt när de kommer till barnhemmet. Men Daphne och hennes kollegor har blivit väldigt duktiga på att ta hand om elefantungarna så de allra flesta mår mycket bättre när de har fått bo ett tag på barnhemmet.

Jakt på elefanter

I Afrika är det största hotet mot elefanterna att de jagas för att människor vill ha deras betar som är gjorda av elfenben. Elfenbenet används i hantverk eller mals ner i medicin. Det är förbjudet att handla med elefantbetar, men trots det skjuts många elefanter varje år.

Det största hotet mot den asiatiska elefanten är att djungeln där den lever huggs ner för att städer och byar ska kunna växa. Då kommer elefanterna närmare människorna och det blir konflikt när bönder vill skydda sina åkrar.

I djurparken

I Sverige har vi djurparker för att människor vill titta på djur på ett billigt och bekvämt sätt. Ofta sägs det att djurparker finns för att skydda och bevara hotade arter. Men Rädda Djuren tycker att det finns mycket bättre lösningar på detta, nämligen att skydda djuren i sin naturliga miljö.

Ofta sägs det också att barn lär sig mycket om djur genom att besöka en djurpark. Rädda Djuren tror att barn istället lär sig att det är okej att ha vilda djur instängda för att vi vill titta på dem eller tjäna pengar på dem. På djurparken har oftast djuren inte tillräckligt med stimulans vilket leder till stereotypa beteenden. Ett stereotypt beteende är något som djuret gör om och om igen fast det inte har någon funktion. Ett exempel är att elefanter som vaggar fram och tillbaka. Det är alltså ett tydligt tecken på att djuret mår väldigt dåligt och kan drabba djur som inte kan få utlopp för sina naturliga beteenden i fångenskap. I naturen går elefanterna över stora områden men i fångenskap har de bara en liten yta att röra sig på. Det kan göra att de får problem med övervikt och ont i fötter och leder. De här problemen förvärras av att leva i vårt kyliga klimat.

På cirkus

På cirkusar tvingas djuren att resa stor del av tiden vilket kan göra dem väldigt stressade. De får nöja sig med små tillfälliga hagar. Konsterna som djuren måste göra är ofta onaturliga för dem, och kan i vissa fall ge skador. Till exempel skulle fria elefanter väldigt sällan stå på bakbenen. När de gör det ofta kan de få problem med lederna.

Idag finns det som tur är inte längre några cirkusar med elefanter i Sverige.

Rädda elefanterna!

Du kan hjälpa elefanterna genom att inte gå till djurparker eller cirkusar som har djur. Då visar du att du inte stödjer dem med dina pengar.

Ge bort ett medlemskap

5 tidningar per år + en välkomstpresent 🎁

Vi får en starkare röst 🐮💪

Läs mer

Rädda Djuren-klubben

Rädda Djuren-klubben är en barnklubb för alla barn upp till 13 år som gillar djur och som vill att djuren ska ha det bra! 🐶🦁🐰

Vi vill sprida information om djur, hur de har det, deras rättigheter och om hur du kan hjälpa djuren på enkla sätt. Det gör vi genom den här hemsidan och genom vår egen tidning Klubbnytt som våra medlemmar får fem gånger per år. Du kan läsa mer om klubben här.

Kika gärna in på våra sociala kanaler, vi finns på: Instagram @raddadjurenklubben, Facebook @raddadjurenklubben och TikTok @raddadjurenklubben

Rädda Djuren-klubben samarbetar med Djurens Rätt.

Djurens Rätt gör med målinriktade kampanjer och politiskt påverkansarbete skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Är Sveriges ledande djurrätts- och djurskyddsorganisation med mer än 50 000 medlemmar.

Du kan läsa mer om Djurens Rätt här.

Förälder eller Pedagog?

Vi vill hjälpa alla barn att utveckla medkänsla för alla levande varelser, därför har vi också information och hjälpmedel för dig som är pedagog eller förälder.

Här kan du hitta information för dig som är vuxen och om hur materialet kan användas i din vardag eller i din undervisning.