Jättepandan, som även kallas panda och pandabjörn, är ensam art under släktnamnet Ailuropoda men tillhör samma familj som alla andra björnar. Jättepandor är härliga djur med mycket personlighet och är känd för sin lekfullhet.

En vuxen panda väger mellan 70 och 150 kg medan en nyfödd pandabebis är helt rosa, är pälsfri, cirka 10 centimeter och väger runt 100 till 160 gram. Till skillnad från andra björnar är jättepandan en växtätare, som främst äter bambu. I dag finns det bara vilda jättepandor i de kinesiska provinserna Sichuan, Gansu och Shanxi, tidigare kunde vi stöta på björnen även i andra delar av östra Asien.

Markerar ut revir

Jättepandan gillar att ha ett eget revir som är hens hem och det märks ut noga och på ett speciellt sätt. Reviret markeras ut genom att pandan ställer sig på framtassarna och gnider rumpan mot olika träd och skrapa märken på träden. De markerar också revir på samma sätt som hundar, genom att kissa på stammar. Inom reviret trampar sedan pandan upp olika stigar som den ofta använder som egna privata stigar att spatsera på.

Ett smart kamouflage

Jättepandas tjocka päls har en spännande teckning som kan tyckas vara lätt att upptäcka i skogen eftersom den är vit och svart. Men björnens päls är faktiskt ett smart kamouflage just för att bli svår att upptäcka! Pandans färger smälter nämligen in bra i mosaiken av ljus och skugga i den naturliga miljön av bambusnår och lövtäckta grenar som pandan lever i. De olika färgerna på pälsen reglerar också kroppstemperaturen. Jättepandans tydliga färger på pälsen fungerar också som ett skydd, mönstret kan nämligen uppfattas som en varning för fiender. Pandans naturliga fiender är snöleoparder och förvildade hundar. Om pandan vädrar en vildhund brukar den klättra upp i ett träd och gömma sig. När den sitter still i ett träd är den mycket svår att upptäcka. Människor har kommit att bli en fiende för jättepandor också eftersom människor jagar dem för deras päls, hugger ner viktig skog och bygger på mark som pandans mat, bambun växer på.

En extra tumme

På tassen har de fem tår och handlovsbenet är så stor så att det bildas en sjätte tå, som blir som en tumme. Denna ‘extratumme’ är superbra för den ger pandan ett bättre grepp om sin mat när den äter.

Har du tänkt på att pandor har svansar? Svansen blir cirka 10 till 15 centimeter lång vilket är den näst längsta svansen bland björnar! Bara läppbjörnen har längre svans än jättepandan.

Livsviktig bambu

Pandan trivs bäst i tropiska bergssluttningar, raviner och dalar med mycket tät skog. Deras favoritmat är bambuskott och bambun fungerar som både mat och skydd, smart va? Jättepandor äter nästan uteslutande bambuskott och de behöver äta minst 10 kg (men gärna upp till 20 kg) bambu om dagen! Då och då slinker det ner blommor och ibland äter pandan även mindre fiskar och as (döda djur), men överst på önskelistan är bambu när det kommer till mat.

Eftersom pandorna nästan bara äter bambu måste de ständigt vara i rörelse för att hitta nya skott att äta. Bambu blommar sällan, men alla blommar samtidigt på samma plats, vilket gör att pandorna ibland måste röra sig långa sträckor. De använder cirka 14 av dygnets 24 timmar till att leta efter mat och resten av tiden sover de och sparar ihop ny energi för morgondagen då det är dags att smaska i sig ännu mer bambuskott.

En bra klättrare

Även om jättepandan är tung så klättrar den mycket bra i träd och när den inte äter brukar den ligga och vila sig på en tjock gren högt uppe i ett träd. När den inte klättrar i träd så tar jättepandan gärna ett dopp i en sjö eller i en bäck, de är nämligen duktiga simmare!

Pandan går inte i ide fast det blir vinter i de områden där den lever. Medan mörkret faller och många av skogens invånare går och lägger sig för en god natts sömn vaknar jättepandorna på sina grenar. De är ofta aktiva mitt på natten, men vaknar ofta flera gånger under dygnet för att äta.

Fortplantning

Att skapa pandabebisar är lättare sagt än gjort, honan är nämligen bara tillgänglig för att bli dräktig några dagar om året!

Mestadels av tiden lever pandor ensamma förutom när det är dags att träffa en partner under parningssäsongen. Efter en cirka fem månaders lång graviditet föder jättepandan en till två ungar var tredje år. Ungarna föds i ett bo, exempelvis inuti ihåliga träd, som skyddar dem mot rovdjur, kyla, hetta och oväder. Om jättepandan får två ungar brukar tyvärr bara en unge överleva.

Naturreservat & skydd

Som ni märker så är pandans fortplantning väldigt känslig och långsam vilket är en förklaring till att de inte ökar så snabbt i antal. Men främst beror deras låga antal på mänsklig påverkan och bebyggelse som i sin tur har förstört pandornas bambuområden. Eftersom det är oerhört svårt att få pandan att föröka sig i fångenskap är det viktigt att försöka skydda dem ute i den vilda naturen. Jättepandorna verkar ha en ljus framtid trots allt. Den skärpta övervakningen av handeln med utrotningshotade djur gör att färre tjuvskyttar jagar panda. Jättepandorna bor för tillfället högt uppe i bergen på sluttningar som inte duger till jordbruk och får på så vis vara ifred. Det planeras även att flytta hela byar så att pandan får mer plats att röra sig på.

Det finns dessutom center som jobbar med att föda upp fler pandor för att öka antalet jättepandor. Många människor har hjälpt till för att rädda pandan och det har gett bra resultat och de ökar i antal igen. För att stoppa förstörelsen av pandans hemmiljö har bland annat den kinesiska regeringen nu inrättat 67 st naturreservat.

Djurparker & cirkusar - var en djurvänlig turist!

Det finns omkring 300 st pandor i fångenskap på olika zoo och djurparker runtom i världen. Djur är inte underhållning och de mår dåligt och far illa i fångenskap. Djur hör hemma i skog, mark, savann, hav, bäck och djungel och inte i en bur för att tittas på.

Om du tycker att det är fel att djur tvingas bo på djurparker och zoo så kan du faktiskt hjälpa till, du kan bli och vara en djurvänlig turist! Genom att vara en djurvänlig turist ställer vi tillsammans högre krav på aktiviteter som till exempel har med djur att göra. Tillsammans påverkar vi turistbranschens syn på djur och vad som är rätt och fel när det kommer till djurhållning och vad djur behöver för att må bra. Det vi säger och gör hjälper djuren. Vad det finns för utbud av varor och tjänster på ett resmål styrs till stor del av vad turister vill göra och bokar. Genom att välja bort aktiviteter med djur så gör du skillnad och hjälper för djuren!

4 djurvänliga turist-tips:

• köp inte souvenirer eller kläder som är gjorda av djurdelar
• undvik underhållning och transporter som använder sig av djur samt evenemang där djur används som underhållning
• säg till en vuxen om du ser att något djur far illa och be hen dokumentera djurmisshandel och rapportera det till djurorganisationer
• undvik upplägg där du får kramas, hålla i eller fotograferas med ett djur. Djur som utsätts för detta mår ofta väldigt dåligt och blir stressade. Djur ska vara fria i naturen och inte vara fastkedjade för att turister ska kunna ta bilder med dem.