Det finns olika typer av getter men vi delar upp dem i tamget och vildget. Vilda getter finns huvudsakligen i klippiga berg i Eurasien och Afrika. Tamgetter är släkt med vildgetter men har lärt sig att leva med människor, de har blivit domesticerade och det betyder att de har avlats på för tamhet och finns där människor finns, på samma vis som nötdjur, hästar och grisar gör.

Getter levde ursprungligen över stora delar av Central- och Sydeuropa, Sydväst- och Centralasien och norra Afrika. Men på grund av jakt och miljöförstöring av natur och mark har vilda getter försvunnit från vissa områden. Men samtidigt som vildgetter har minskat i antal har fler tamgetter fötts upp, som till exempel svensk lantrasget som ni ser på bilderna.

Bergsklättrare i världsklass

Getter är skickliga klättrare och kan enkelt bo i en natur med klippiga bergsområden och i Asien förekommer vissa vilda getter på en höjd 6 000 meter över havet. Några arter lever även i halvöknar eller stäpper.

Många duktiga klättrare i djurvärlden klättrar med tassar som har en tumme som kan greppa tag ordentligt runt grenar, vassa klor som ger bra fäste i träden och svansar som både kan användas för att klättra och hålla balansen med. Getter har varken tumme, svans eller klor utan klättrar skickligt med sina tvådelade klövar som har gummiliknande fotsulor som ger bra fäste. Getter har ett imponerande balanssinne!

Kolla in när de klättrar!

Här kan ni se hur skickliga vilda getter kan vara på att klättra. Det är helt makalöst hur de kan ta sig fram på en bergsvägg som nästan är helt vertikal, i jakten på att få i sig livsviktiga mineralsalter:

Klicka här

Idisslare

Getter är idisslare vilket betyder att de är växtätare som har flera magar och tuggar maten två gånger. Andra kända idisslare är till exempel nötdjur, älgar och rådjur. De har olika magar som bryter ner till exempel svårsmält mat som gräs. De fyra olika magarna heter våm, nätmage, bladmage och löpmage.

Getbocken har oftast ett hakskägg och alla getter har raggig päls som för det mesta skiftar i grå, vita, svarta och bruna nyanser. Raggen används bland annat när en stickar sockor och därifrån kommer namnet raggsockor. Idag finns det massor av snällare alternativ bland kläder som inte behöver komma från djuren. Djur behöver sitt egen ull, ragg, skinn, fjädrar lika mycket som vi behöver vår hud och vårt hår. Var därför alltid en djurvän och välj bort produkter och kläder som har material från djur.

Dubbelgångare?

En get eller ett får? Ja, det kan en fråga sig. Geten är släkt med fåret och getens skelett är mycket likt fårets, faktiskt så likt att det är svårt att se om ett skelett kommer från ett får eller en get. Men som vi tidigare har nämnt så är getter och får väldigt olika varandra både i beteende, vad de äter och vad de behöver för att må bra. De påminner om varandra, så som kusiner kan göra!

Lever med familjen

Getter är oftast aktiva tidigt på morgonen eller sent på kvällen. I svala regioner eller under kalla årstider är de mer aktiva mitt på dagen. Honor och deras killingar lever ofta i grupper medan bockarna lever för sig själva eller bildar egna grupper av individer som ännu inte är könsmogna och redo för parning. Under parningstiden träffas hannar och honor tillsammans och hannarna strider för rätten att para sig.

Myt: käkar plåtburkar – sant eller falskt?

Var skrönan om att getter kan äta allt – plåtburkar, bildäck och annat tokigt – vet vi inte var det kommer från. I tecknade serier kan dessa knasiga bilder dyka upp för jämnan och det stämmer inte. Getter är tvärtom noga med vad de stoppar i sig. Alla getter är växtätare och de äter helst buskar, tistlar och sly. Vad de flesta räknar som ogräs kan getter se som en delikatess, så inga plåtburkar här inte!

Negativ inverkan på naturen

Genom historien har getters påverkan på naturen inte alltid varit bra. I och med att människan har domesticerat getter och tagit dem till nya platser där getter inte har funnits tidigare har det påverkat naturlivet där. Det har till och med skett att växter och blommor har dött ut på grund av getters betande. Getens effekt på växter är så stor att den, elakt nog, har utnämnts till att ta andraplatsen, efter människan, som det djur som har skadat den biologiska mångfalden som mest. Men mycket viktigt att tillägga är att det är människan som har tagit sig med getter och fått dem att beta på nya marker i en natur där de vanligtvis inte lever. Det är inte getens fel med andra ord, utan människan som har flyttat getterna till nya naturområden som i sin tur har lett till att växtarter har försvunnit. Djur ska inte förflyttas utan mår och passar som bäst i det landskap och miljö som den naturligt föds i. Där lever de i symbios med naturen och kan till och med hjälpa så att mångfalden blommar.

Knasigt kul fakta med getter

En flock på 200 getter eller fler hyrdes 2009 in av företaget Google för att hålla kontorsområdets gräsmatta på tipptopp, istället för att klippa det maskinellt. Getterna får ett härligt grönbete och det är ett miljövänligare alternativ till maskiner. Google säger dessutom att det skapar en trevligare miljö att vara på när getterna är där och hälsar på.

Det sägs att vi har getterna att tacka för kaffet! Det var nämligen en getuppfödare som på 1800-talet upptäckte att hans getter blev pigga och alerta då de ofta åt kaffebönor från buskar. Tror du att det är sant?

Coola pupiller

Om du någon gång har tittat en get i ögonen så har du säkert sett att de har speciella pupiller. Våra pupiller är svarta och runda medan geten har ett svart, vågrätt streck. Himla coolt! Geten har, som andra bytesdjur, ett ganska brett synfält, för ögonen sitter delvis på sidan av huvudet, vilket underlättar för den att upptäcka faror.