Sveriges största gnagare

Om du har sett en bäver ute i det vilda så har du haft tur, de är nämligen skygga och som mest aktiva på natten och därmed svåra att skymta. Den europeiska bävern är vårt lands största gnagare. Den väger omkring 20 kg och blir 70–100 cm lång och är lite mindre än sin släkting, den amerikanska bävern. Den lever framförallt i vatten som sjöar och vattendrag där den trivs som fisken ( eller ska vi säga ‘som bävern’?) i vattnet!

Bävern spelar en viktig roll i naturen

Det bävern är mest känd för, är att de är väldigt duktiga dammbyggare. När vi ser nergnagda stammar ligga fällda på marken så tycker vi kanske först att det var synd att det trädet föll. Men tack vare att bävern fäller träd så spelar den en viktig ekologisk roll i naturen. När bävern fäller lövträd ges det chans till nytt liv nämligen. Tickor (som är en typ av svamp) kommer att växa på de döda stubbarna och stammarna som bävern lämnar efter sig. Sly (växter) som växer upp blir mat till andra djur i skogen. Fåglar kommer att söka sig till dessa områden som blir rika på insekter.

Uppdämning och översvämning av mark är bra miljöer för vattenlevande djur och för djur som söker sin föda i dessa miljöer. När dessa vattensamlingar så småningom växer igen bildas näringrika ängar - dessa kallas för bäverängar. Bäverns arbete med landskapet, att fälla träd och dammarbete, är en ekologisk viktig funktion. Bäverns arbete i skogen är väldigt viktig för natur, djur och insekter.

En speciell svans

Vissa djur har riktigt coola svansar och bävern är en av dem som har det! Svansen, som saknar hår, är mycket bred och platt och omkring 30–40 cm lång. Om bävern anar fara slår den svansen mot vattenytan som ett ljudligt plask för att skapa en varningssignal till de andra bävrarna. När bävern simmar använder den de stora simhudsförsedda bakfötterna för att skjuta fart och använder svansen för att styra. Cool svans, eller hur?

Ett liv i vattnet

När en lever större delen av sitt liv i vatten får en hitta på smarta grejer för att klara sig. Under dykningen stänger den sina nos- och öronöppningar och ögonen täcks av en extra membran (en typ av hinna). Svansen är täckt av fjäll.

Bäverfamilj

Bävern lever med sin familj vid sjöar och vattendrag med lövskog på stränderna. De parar sig i februari och ungarna föds i början av juni. De får mellan 1–4 ungar och ungarna stannar i boet i 2 år. Både föräldrarna och fjolårsungarna hjälper till med att lära de unga bävrarna att simma, leta föda, fälla träd och allt annat som en bäver måste känna till.

När de blivit 2 år gamla lämnar de boet för att söka sig nya egna revir. Bävern kan bli 20–30 år gammal i vilt tillstånd men det finns bävrar som har blivit upp mot 50 år gamla i fångenskap.

Bäverns naturliga fiender är varg och lodjur på land. De har inga direkta fiender i vattnet. Människan är ett hot mot bävern och gör livet svårare. Genom att hugga ner skog för att göra dem till odlingsmarker och bygga hus längs stränder gör människor att bäverns yta att leva på krymper.

Näckrosor och bark på menyn

På sommaren lever bävern på en blandad meny av näckrosor, örter som växer vid stranden, bark och blad från lövträd från helst asp, men även björk och sälg.

På hösten sker stora avverkningar av lövträd. Trädet gnags i lämpliga portionsbitar och lagras i undervattensförråd, för att fungera som näring under vintern. Under vintern bor bävern i sitt underjordiska bo och har sett till att ha nära till sitt matförråd som ligger en liten simtur bort.

Bra för tänderna att gnaga

Bävrar kan simma längre sträckor under isen när den är ute på språng i våra vattendrag. Ibland kan en under vintern se krossad nyis vid stranden och ligger det ett nergnagat träd i närheten så kan vi vara rätt så säkra på att det har varit en bäver i farten där!

Bävrar har unika, starka tänder som har en orange färg. Precis som för andra gnagare eller kaniner måste bävern gnaga för att slipa ned tänderna som växer hela livet. Därför kan en ibland finna jättelika träd med gnagskador som sannolikt inte kommer att fällas men som har passat perfekt att slipa tänderna på.

Här är ett klipp på en bäver som gnager sig igenom ett träd.

Aktiv om natten

Bävern är som mest aktiv på natten och oddsen att springa på en bäver är liten. Men störst chans att få syn på en bäver är när det är mörkt på kvällen och längs Norrlands kustlinje. Tack vare bäverns luktsinne så kan den hitta fram bra om nätterna. Även morrhåren hjälper bävern att hitta rätt när det är mörkt. Morrhåren känner av vibrationer i vatten och avslöjar om det är något annat djur i närheten som till exempel en fisk.

Ge bort ett medlemskap

5 tidningar per år + en välkomstpresent 🎁

Vi får en starkare röst 🐮💪

Läs mer

Rädda Djuren-klubben

Rädda Djuren-klubben är en barnklubb för alla barn upp till 13 år som gillar djur och som vill att djuren ska ha det bra! 🐶🦁🐰

Vi vill sprida information om djur, hur de har det, deras rättigheter och om hur du kan hjälpa djuren på enkla sätt. Det gör vi genom den här hemsidan och genom vår egen tidning Klubbnytt som våra medlemmar får fem gånger per år. Du kan läsa mer om klubben här.

Kika gärna in på våra sociala kanaler, vi finns på: Instagram @raddadjurenklubben, Facebook @raddadjurenklubben och TikTok @raddadjurenklubben

Rädda Djuren-klubben samarbetar med Djurens Rätt.

Djurens Rätt gör med målinriktade kampanjer och politiskt påverkansarbete skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Är Sveriges ledande djurrätts- och djurskyddsorganisation med mer än 50 000 medlemmar.

Du kan läsa mer om Djurens Rätt här.

Förälder eller Pedagog?

Vi vill hjälpa alla barn att utveckla medkänsla för alla levande varelser, därför har vi också information och hjälpmedel för dig som är pedagog eller förälder.

Här kan du hitta information för dig som är vuxen och om hur materialet kan användas i din vardag eller i din undervisning.