Näbbdjuret bor i jordhålor längs åarna i östra Australien, och på ön Tasmanien. Boet gräver näbbdjuret med sina klor. Näbbdjuret brukar sova på dagen och vara vaket på natten, och i gryningen och skymningen.

Flera vuxna näbbdjur kan bo vid samma vatten, men de har ingen kontakt med varandra förutom vid parning. Näbbdjuret är ett av väldigt få däggdjur som lägger ägg. Däggdjur brukar ju annars föda levande ungar. Vilda näbbdjur blir ungefär 12 år gamla.

Hanarna har giftiga taggar på sina bakben som de kan försvara sig med när de blir attackerade. Det är också ovanligt för däggdjur. Giftet kan döda små djur, men inte människor. Det gör bara jätteont att bli stucken och sen kan en få ganska ont av giftet också.

En häftig grej med näbbdjuret är att det har ett ”sjätte sinne”, som kallas för elektroreception. Det är ett ganska svårt ord, men det betyder att näbbdjuret kan känna av om någon rör sig i närheten, eftersom så fort en muskel rör sig sänds det ut små elektriska signaler. Näbbdjuret har små områden nära och på dess näbb som känner av dessa elektriska signaler. Ganska praktiskt, för näbbdjuret blundar nämligen när det simmar under vattnet!